Så mycket som hänt den senaste tiden.. Mycket trevligheter.
Den 11 maj sa Isaac sitt tredje ord; Sasia. Han försökte få min uppmärksamhet och kom plötsligt och slet i mig och ropade Sasia. Tog ett par sekunder innan jag reagerade och utbrast "vad var det Isaac precis sa?!" "Han sa Sofia, kan du inte ens höra ditt eget namn" var svaret jag fick av Alex. Oj vilken lyckostund detta var. Har sett fram emot att få se Isaac börja prata, och när ett barn säger ditt namn för första gången, obeskrivligt!
Nu tränar vi på ordet "stop", vilket har gått rätt bra, vi gör små framsteg här. Lillen har dock en stark egen vilja och väljer såklart själv sina tillfällen när han vill och inte vill prata, oftast kommer det när det är som minst väntat såklart.
15 maj, min namnsdag var också en mycket speciell och en av de mest underbara dagarna på länge. Vaknade upp hemma hos en kompis efter en helt underbar kväll ute. For hem, pluggade, pratade med släkten och mamma och försökte planera det sista inför deras besök. Denna dag gick i sportens tecken och Finnarna vann, till min lycka, hockeymatchen mot Sverige! Dessutom vann Matt Kenseth, nascarförare till bil #17 sitt race samt OKC Thunder vann deras basketmatch. Detta gjorde min dag. Och som om detta inte var nog, fick jag nöjet att tillbringa kvällen ensam med tvillingarna. Ville tillbringa lite kvalitetstid med dem eftersom de varit i skolan så mycket nu så vi inte haft nog med tid att träffas ordentligt. Tog med dem ut på bowling som avslutades med glass i stora lass. Vi hade så enormt kul under bowlingen, vi alla sken som solen!
När vädret har tillåtit har vi tillbringat så mycket tid som möjligt ute i någon trevlig park. Har hittat en hel del toppenställen och vi har haft roligare än någonsin. En av dagarna vi var ute hade vi bara så himla kul, vi alla lekte tillsammans, helt utan gnabb till och med. Dessutom tog vi en kort promenad ut till ett stenrös, en av de vackraste platserna i OK skulle jag tro. Det doftade som en blandning av siren, parfym, norrbyskär och snus. Fick för en stund tillbaka den där känslan av att åter vara nykär. Helt fantastiskt!
Idag var det skola igen. Skolan var bevisligen inte så svår som jag hade trott. Tempot på lektionerna är ganska långsamt, och inte har vi mycket till föreläsningar, utan istället har vi hemuppgifter och prov. På mitt förta test fick jag 93%, vilket jag även fick denna gång. Dock såg jag att 1/3 av svaren som märkt som "fel" egentligen inte alls var fel, utan hon måste märkt de fel och rättningspersonalen sedan rättat efter detta. Tog upp det med henne idag och hon skall nu se över testen, så förhoppningsvis tar detta nu upp mig till 96%. :)
Har här om dagen fixat en ny telefon eftersom nya au-pairen kommen ta min då hon kommer. Ingen fräsig sak direkt, men billig. Så nu har man fått prova på att fixa lite saker själv här iaf. Se hur planerna för kontatkort ser ut och lite annat smått. Så alla ni som läser detta och har mitt gamla mobilnummer här USA, från fredag 20:e maj, inga fler telefonsamtal eller sms eller liknande till denna telefon! Skriv istället en rad och be om mitt nya nummer om ni är intresserade av detta :) Annan bra sak med nya telefonen är att jag kan ringa och sms utlandet, nu är man inte så låst längre, kan få tag i mor utan att facebooka halva Sverige om hjälp :)
Annars planeras det för fullt för mors och släktingars visit. Den nya au-paren kommer också i denna veva, på fredag och två dagar. Efter samtalet med värdfar känns det något bättre och försöker nu att inte tänka allt för mycket på det. Tar dagen som den kommer. Så det som händer just nu är packning. Jag flyttar nämligen till gästrummet när hon kommer, bara två nätter kvar i min säng nu, hemska tanke! En annan sak jag funderar på nu i denna process är hur i hela friden man lyckats samla på sig så mycket saker. Tycket inte jag shoppat mer än någon annan, men bevisligen har det blitt en del. Har redan sänt hem en tre fullpackade resväskor kan jag tänka och har väl en fem väskor till att fylla om allt skall med. Hur gick detta till!? 2 år och åtminstone 6 resväskor av nyinköpta saker? Huh..
Pratade nu ikväll också med värdmor om praktiska detaljer och lite andra funderingar. Känns ju konstigt att man snart skall åka hem. Ibland kan jag nästan inte förstå att jag faktiskt skall lämna USA. Minnet från hur saker och ting är i Sverige bleknar, och jag lever ju här, detta är hem och mitt liv. Vart är det jag skall nu egentligen?
Kom också fram till att jag fått en mycket närmare kontakt med familjen än jag någonsin kunnat drömma om. 1. med tanke på att vara här känns så självklart. 2. för att det inte funkar att tänka som man tidigare gjort "detta är bara ett jobb". Det visade sig att det inte bara var ett jobb, jag ser dem som en del av min familj. Otroligt vad nära varandra man kommer, men vi tillbringar ju så mycket tid tillsammans och när man dessutom bor ihop, ja, dom finns alltid där omkring mig.
Sarah sa till mig att även om han inte visar det så mycket, så är det älstingen här som kommer visa mest att han saknar mig. Annars är han som vi övriga, rätt svår att komma nära inpå livet, i alla fall utåt sett. Men värdmor var övertygad om att han är den som påverkas allra mest av förändringen som nu sker, vilket jag faktiskt kan tänka mig. Även Isaac kommer "go nuts". Första veckan kommer han förmodligen tro att jag är på semester och efter det går det utför när han inser att jag inte kommer hem igen. Detta känns lite jobbigt, för hur förklarar man egentligen för en tvååring att man inte kommer finnas här varje dag längre?
En hel del funderingar, men har så smått börjat acceptera situationen, om än den inte alltid ens känns verklig. Ser fram emot att dekorera om gästrummet, det behöver ett ombyte ;) Imorgon skrider vi till verk.
God natt på er, nu är det läggdax så jag kan sova bort bacillerna som håller på ta över även min kropp nu, så lagom till semestern :P
Sleep tight
ps, snart skall här läggas upp lite nya bilder också, ds
Sofia
2011-05-19
2011-05-07
Ny upplevelse
Nu har det varit lite jobbiga tider, särskilt då jag fick reda på att jag även måste överlämna telefonen till den nya au-pairen när hon kommer. Allt kändes helt plötsligt så orättvist, men kan samtidigt förstå att hon skall känna sig välkommen när hon anländer. Även om jag misstänkt att detta skulle bli fallet, blev jag väldigt upprörd över detta. Torsdag var jag arg, och i fredags kom allt som känt bara ut. Hade efter detta ett flera timmar långt samtal med värdfar, och visst känns det bättre. Bättre stöd hade jag inte kunnat få. Visst känns det fortfarande orättvist och jobbigt, men det ger sig väl.
Hade ju tänkt att jag skulle passa på att göra några besök i kyrkan här i USA för att se hur ett kyrkobesök kan se ut här borta. Har inte varit så flitig med detta, men idag gjorde jag ett första besök i en synagoga. Annorlunda då det är USA, men även för att det är judiskt. Trots detta var det en intressant upplevelse måste jag säga. Fick samma rofyllda känsla som jag alltid får när jag går till kyrkan. Var intressant att se olikheterna från den kyrka jag själv går till, borde kanske göra detta lite oftare då känslan faktiskt är otroligt härlig. All stress försvinner, känner sig helt rofylld och det är så underbart att se vilken omtanke och gemenskap som tron giver människor emellan. Detta fascinerar mig. Ja, sammanfattningsvis en bra och intressant och ny upplevelse.
Ikväll skall vi ut och dansa lite och dricka gott, blir en bra dag det här!
Sofia
Hade ju tänkt att jag skulle passa på att göra några besök i kyrkan här i USA för att se hur ett kyrkobesök kan se ut här borta. Har inte varit så flitig med detta, men idag gjorde jag ett första besök i en synagoga. Annorlunda då det är USA, men även för att det är judiskt. Trots detta var det en intressant upplevelse måste jag säga. Fick samma rofyllda känsla som jag alltid får när jag går till kyrkan. Var intressant att se olikheterna från den kyrka jag själv går till, borde kanske göra detta lite oftare då känslan faktiskt är otroligt härlig. All stress försvinner, känner sig helt rofylld och det är så underbart att se vilken omtanke och gemenskap som tron giver människor emellan. Detta fascinerar mig. Ja, sammanfattningsvis en bra och intressant och ny upplevelse.
Ikväll skall vi ut och dansa lite och dricka gott, blir en bra dag det här!
Sofia
2011-05-02
Några tankar
Skola, skola, skola stavas min "fritid" just nu.. I helgen blev det en klass i "tailgating with style", matlagning alltså. Mycket roligt, trevliga människor och underbar mat! Riktig kanonlektion, en av de bästa på länge! Imorgon har jag mitt första riktiga prov i förskolelärarkursen. Skall bli intressant, men man verkar klara sig rätt långt med vanligt folkvett. Fick ju 100% på mitt oförberedda test.
I helgen var jag ute på lite galej med Christopher, besökte en gayklubb för första gången. Var riktigt roligt faktiskt, avslappnat och härliga människor. Alltid trevligt att träffa lite folk.
Idag var det au-pairmöte. Blev bio, såg Fast Five med Vin Diesel, bra film, snabba bilar och snygga karlar kan väl inte bli annat än succé!?
Tankarna som snurrar runt i huvudet just nu är många..
Blev just avbruten av Isaac som kom in och sa godnatt.. som jag älskar denna lilla varelse.
Försöker för fullt planera mina sista månader här, vi kom fram till att jag endast har två veckor kvar ensam med pojkarna, sedan kommer nya au-pairen, besök, semestrar och annat. Försöker så gott jag kan prata med pojkarna och vänja dem vid tanken på att jag snart kommer åka tillbaka till Sverige. De frågar ständigt när jag kommer tillbaka, det smärtar att inte veta.
Försöker tänka på det positiva, hur trevligt det skall bli att träffa familjen och vännerna i Sverige igen, hur kul det skall bli att få komma tillbaka till skolan, förhoppningsvis komma igång med jobbet igen och fortsätta framåt med livet. Om än jag ser fram emot detta, känner jag inte alls samma längtan tillbaka till Sverige längre. Jag har mitt liv här, en extra familj och några av mina absolut bästa vänner! Kan inte beskriva paniken och sorgen över att måste överge detta, hur kan man överge barnen som betyder allt för mig? Tanken tar kål på mig.. Att vi skulle komma varandra så nära hade jag aldrig kunnat drömma om. Mina känslor bedriver ett ständigt krig inom mig.
Att lämna Indy var riktigt hårt, precis som detta. Men det positiva är att jag på vägen verkligen fått se vilka fantastiska personer jag är omgiven av. Hela denna resa har fått mig att inse vad som är viktigast, vad som är kärlek och den bästa vänskapen. Har insett att avstånden inte spelar någon roll, vännerna finns där för dig ändå. Har insett att de viktigaste personerna alltid stödjer dig, uppmuntrar och hjälper dig att förverkliga dina drömmar, och hjälper dig om du fattat fel beslut. Även om du är stark och självständig, behövs det ibland en person som tror på dig, som pushar dig att fatta de besluten du faktiskt själv vill göra. Utan dessa personer hade jag förmodligen inte ens varit här.
"Sofia, jag saknar dig minst lika mycket som alla andra, men för din egen skull tycker jag att du skall stanna kvar i USA ett andra år, det är det du vill och det du bör göra." Detta var ett av svaren jag fick på frågan angående förlängningen för över ett år sedan. Majoriteten tyckte helt klart att jag skulle komma hem, men när jag fick ett enda svar som detta, var beslutet självklart.
Särskilt nu med pojkarna känns det jobbigt att släppa taget, att inte längre vara en del av deras vardag, att inte alltid finnas där. Men sanningen är den att du inte alltid fysiskt behöver finnas där, som en vaktande hök, kärleken finns kvar ändå. Och faktum är att, man lär sig aldrig att ställa sig upp om man inte får prova på hur det är att ramla. Vi har påverkat varandras liv och de kommer alltid vara en del av mitt, trots allt så krävs det ju bara en tanke så är de med mig igen. Vi är bara en tanke ifrån varandra.
Sofia
I helgen var jag ute på lite galej med Christopher, besökte en gayklubb för första gången. Var riktigt roligt faktiskt, avslappnat och härliga människor. Alltid trevligt att träffa lite folk.
Idag var det au-pairmöte. Blev bio, såg Fast Five med Vin Diesel, bra film, snabba bilar och snygga karlar kan väl inte bli annat än succé!?
Tankarna som snurrar runt i huvudet just nu är många..
Blev just avbruten av Isaac som kom in och sa godnatt.. som jag älskar denna lilla varelse.
Försöker för fullt planera mina sista månader här, vi kom fram till att jag endast har två veckor kvar ensam med pojkarna, sedan kommer nya au-pairen, besök, semestrar och annat. Försöker så gott jag kan prata med pojkarna och vänja dem vid tanken på att jag snart kommer åka tillbaka till Sverige. De frågar ständigt när jag kommer tillbaka, det smärtar att inte veta.
Försöker tänka på det positiva, hur trevligt det skall bli att träffa familjen och vännerna i Sverige igen, hur kul det skall bli att få komma tillbaka till skolan, förhoppningsvis komma igång med jobbet igen och fortsätta framåt med livet. Om än jag ser fram emot detta, känner jag inte alls samma längtan tillbaka till Sverige längre. Jag har mitt liv här, en extra familj och några av mina absolut bästa vänner! Kan inte beskriva paniken och sorgen över att måste överge detta, hur kan man överge barnen som betyder allt för mig? Tanken tar kål på mig.. Att vi skulle komma varandra så nära hade jag aldrig kunnat drömma om. Mina känslor bedriver ett ständigt krig inom mig.
Att lämna Indy var riktigt hårt, precis som detta. Men det positiva är att jag på vägen verkligen fått se vilka fantastiska personer jag är omgiven av. Hela denna resa har fått mig att inse vad som är viktigast, vad som är kärlek och den bästa vänskapen. Har insett att avstånden inte spelar någon roll, vännerna finns där för dig ändå. Har insett att de viktigaste personerna alltid stödjer dig, uppmuntrar och hjälper dig att förverkliga dina drömmar, och hjälper dig om du fattat fel beslut. Även om du är stark och självständig, behövs det ibland en person som tror på dig, som pushar dig att fatta de besluten du faktiskt själv vill göra. Utan dessa personer hade jag förmodligen inte ens varit här.
"Sofia, jag saknar dig minst lika mycket som alla andra, men för din egen skull tycker jag att du skall stanna kvar i USA ett andra år, det är det du vill och det du bör göra." Detta var ett av svaren jag fick på frågan angående förlängningen för över ett år sedan. Majoriteten tyckte helt klart att jag skulle komma hem, men när jag fick ett enda svar som detta, var beslutet självklart.
Särskilt nu med pojkarna känns det jobbigt att släppa taget, att inte längre vara en del av deras vardag, att inte alltid finnas där. Men sanningen är den att du inte alltid fysiskt behöver finnas där, som en vaktande hök, kärleken finns kvar ändå. Och faktum är att, man lär sig aldrig att ställa sig upp om man inte får prova på hur det är att ramla. Vi har påverkat varandras liv och de kommer alltid vara en del av mitt, trots allt så krävs det ju bara en tanke så är de med mig igen. Vi är bara en tanke ifrån varandra.
Sofia
2011-04-05
Skola, som jag har saknat dig
Senaste nytt här är att pappa äntligen för några dagar sedan har anlänt. Mycket trevligt att ha honom här. Vi åker runt och upptäcker stan, shoppar, lunchar och bara umgås och trivs.
I lördags var vi iväg till riktiga vilda västern. Såg en massa berh, "öken" och buffalos. Var en speciell dag. Inte tråkigt då det var en ny upplevelse, men hade njutit av den mer om jag inte kännt mig som om jag blivit överkörd av tåget. Ja, förra veckan var hemsk! Orkesmässigt alltså. Blev bara tröttare och tröttare för var dag och min morgonhälsning på fredag blev; "Åh så skönt att det är fredag, hade inte pallat en dag till!". Så trött var jag, helgen nästan värre, men nu börjar krafterna så smått återvända. Härligt! Nu blir det nya upptåg
Har också börjat ta klasser igen. Hittills hur man ansöker om stipendium samt en klass i att röka kött. Ena bättre, eller intressantare än andra, men måste säga att det känns enormt skönt att aktivera sig lite om kvällarna och att vara tillbaka till skolan är en fröjd! Många intressanta diskussioner som väckte en hel del tankar och idéer.. Men det kan diskuteras senare..
.. nu är det läggdax.
Sofia
I lördags var vi iväg till riktiga vilda västern. Såg en massa berh, "öken" och buffalos. Var en speciell dag. Inte tråkigt då det var en ny upplevelse, men hade njutit av den mer om jag inte kännt mig som om jag blivit överkörd av tåget. Ja, förra veckan var hemsk! Orkesmässigt alltså. Blev bara tröttare och tröttare för var dag och min morgonhälsning på fredag blev; "Åh så skönt att det är fredag, hade inte pallat en dag till!". Så trött var jag, helgen nästan värre, men nu börjar krafterna så smått återvända. Härligt! Nu blir det nya upptåg
Har också börjat ta klasser igen. Hittills hur man ansöker om stipendium samt en klass i att röka kött. Ena bättre, eller intressantare än andra, men måste säga att det känns enormt skönt att aktivera sig lite om kvällarna och att vara tillbaka till skolan är en fröjd! Många intressanta diskussioner som väckte en hel del tankar och idéer.. Men det kan diskuteras senare..
.. nu är det läggdax.
Sofia
2011-03-29
Trevlig helg i Oklahoma
I veckan har vi haft värdfars föräldrar på besök, senare under förra veckan kom även Obie från Indy och hälsade på. Torsdag till söndag blev det, mycket trevligt att ha vänner på besök!
Blev en del häng på barer, mycket prat och allmänt bara njuta av livet med god mat och fika. Besökte även Dallas där Obies kompis bor, blev softball-match, god middag och utgång. Mycket trevligt.
Söndagen och idag ägnades till största del till att sova, ordentlig sömnbrist efter dessa dagar, men det var det helt klart värt! Ja, en dag ensam igen och imorgon kommer far och hälsar på i några veckor. Skall bli kul! NASCAR-race i Dallas planerat, sedan får vi se vad mer för spännande vi kan hitta på.
Ikväll hade vi au-pairmöte igen, kaffe på starbucks, inte allt för spännande. Tvillingarna har ikväll även besökt sjukhuset för sina utslag som de fick efter resan. Vi har nu drabbats av scharlakansfeber i huset, hoppas inga fler insjuknar nu bara.
Ja, det var väl allt för denna gången.
Hörs igen vid ett senare tillfälle
Sofia
Blev en del häng på barer, mycket prat och allmänt bara njuta av livet med god mat och fika. Besökte även Dallas där Obies kompis bor, blev softball-match, god middag och utgång. Mycket trevligt.
Söndagen och idag ägnades till största del till att sova, ordentlig sömnbrist efter dessa dagar, men det var det helt klart värt! Ja, en dag ensam igen och imorgon kommer far och hälsar på i några veckor. Skall bli kul! NASCAR-race i Dallas planerat, sedan får vi se vad mer för spännande vi kan hitta på.
Ikväll hade vi au-pairmöte igen, kaffe på starbucks, inte allt för spännande. Tvillingarna har ikväll även besökt sjukhuset för sina utslag som de fick efter resan. Vi har nu drabbats av scharlakansfeber i huset, hoppas inga fler insjuknar nu bara.
Ja, det var väl allt för denna gången.
Hörs igen vid ett senare tillfälle
Sofia
2011-03-21
Resa, resa, resa
Hej igen,
Tänkte att det var dags med en uppdatering igen, var ju ett tag sedan sist.. Tänkte nu försöka ta tag i detta och skriva lite kortare inlägg men lite mer ofta.
Ja, har för ett par dagar sedan kommit hem från en kryssning i Karibien.. Vilka öar som besöktes får jag uppdatera med senare, minnet är bra men kort. Var iaf en väldigt trevlig och lyckad resa. Mycket familjehäng, fest, goda middagar, glass och gotta, drinkar, sol, shower och äventyr. Jag brukar säga att jag aldrig bränner mig, men tji fick jag. Vad jag kan minnas är detta första gången jag bränt mig på riktigt. Röd som en kräfta, svidande hud som nu bara flagnar. Men blev iaf en liten uppvärmning inför hettan som är på väg även till Oklahoma.
Har varit mycket resande nu sista månaden. Precis innan karibienkryssningen var jag åter iväg en sväng till mitt andra hem, Indy. Slår aldrig fel, varje gång jag befinner mig där har jag den bästa av tider! Så även denna gång, om inte än bättre :) Mycket häng med vänner, shopping och fest, livets nöjen helt enkelt!
Veckan innan dess var jag och besökte Margarita. Hon bodde som säkert tidigare nämnt, ett halvår i Atlantic City, New Jersey. Vilken underbar familj och oj så kul vi hade! Var ett riktigt kärt återseende, som jag saknat denna fantastiska tjej! En av de underbaraste känslorna under detta år när man fick se henne igen. Ja, mycket kul hade vi, passade givetvis på att besöka casinona i AC, som uppvärmning inför Las Vegas resan.
Japp, från AC blev det flyg till Vegas. Mycket roligt hittade vi på där under fyra dagar. Men detta tänker jag inte berätta så mycket mer om, för ni alla vet ju; "What happens in Vegas, stays in Vegas", och så låter vi det vara.
Och nu har man landat i Oklahoma igen för ett tag iaf, tillbaka till vardagen. Men på torsdag får jag eventuelt finbesök från Indy, mycket trevlig skall det bli!
Detta var allt för nu, uppdaterar lite senare med händelser ur vardagen här i OK. Nu är det åter tid för att aktivera sig.
Sofia
Tänkte att det var dags med en uppdatering igen, var ju ett tag sedan sist.. Tänkte nu försöka ta tag i detta och skriva lite kortare inlägg men lite mer ofta.
Ja, har för ett par dagar sedan kommit hem från en kryssning i Karibien.. Vilka öar som besöktes får jag uppdatera med senare, minnet är bra men kort. Var iaf en väldigt trevlig och lyckad resa. Mycket familjehäng, fest, goda middagar, glass och gotta, drinkar, sol, shower och äventyr. Jag brukar säga att jag aldrig bränner mig, men tji fick jag. Vad jag kan minnas är detta första gången jag bränt mig på riktigt. Röd som en kräfta, svidande hud som nu bara flagnar. Men blev iaf en liten uppvärmning inför hettan som är på väg även till Oklahoma.
Har varit mycket resande nu sista månaden. Precis innan karibienkryssningen var jag åter iväg en sväng till mitt andra hem, Indy. Slår aldrig fel, varje gång jag befinner mig där har jag den bästa av tider! Så även denna gång, om inte än bättre :) Mycket häng med vänner, shopping och fest, livets nöjen helt enkelt!
Veckan innan dess var jag och besökte Margarita. Hon bodde som säkert tidigare nämnt, ett halvår i Atlantic City, New Jersey. Vilken underbar familj och oj så kul vi hade! Var ett riktigt kärt återseende, som jag saknat denna fantastiska tjej! En av de underbaraste känslorna under detta år när man fick se henne igen. Ja, mycket kul hade vi, passade givetvis på att besöka casinona i AC, som uppvärmning inför Las Vegas resan.
Japp, från AC blev det flyg till Vegas. Mycket roligt hittade vi på där under fyra dagar. Men detta tänker jag inte berätta så mycket mer om, för ni alla vet ju; "What happens in Vegas, stays in Vegas", och så låter vi det vara.
Och nu har man landat i Oklahoma igen för ett tag iaf, tillbaka till vardagen. Men på torsdag får jag eventuelt finbesök från Indy, mycket trevlig skall det bli!
Detta var allt för nu, uppdaterar lite senare med händelser ur vardagen här i OK. Nu är det åter tid för att aktivera sig.
Sofia
2011-01-08
Tack för ett UNDERBART 2010
Så var det nytt år igen. Har väl iofs varit det ett tag nu, men inte riktigt haft chansen att skriva.
Det har varit en mycket hektisk julemånad, minst sagt. Mycket som hänt och planerna har ändrats både en, två och många fler gånger. Efter några dygn ensam med ungarna i Oklahoma bar det iaf iväg till Illinois för julfirande med släkten. Blev en stilla och lugn jul med mycket vila. Det behövdes. Var så skönt att få se snö igen. Fanns iaf ett par decimeter i Illinois. Här har vi fortfarande ingen, känns som vår här i OK, men de säger att fram till mars vet man aldrig vad man kan vänta här, så vi ser väl.
I mellandagarna lämnades släkten för nyårsfirande i Indy. Även här fanns lite snö, men denna smälte bort efter ett par dagar och vi fick åter känna på värmen. Jobbade ett par dagar, men mesta tiden tillbringades tillsammans med kära vänner. Kändes mycket bra att vara tillbaka och var ett mycket lyckat besök. Många funderare blev det med nyttiga insikter som resultat. Känner mig lite som en ny människa efter detta. Fick min tid att tänka och känna, och allt verkar nu ha klarnat, att det kunde vara så enkelt!
Händelserik resa blev det minst sagt. Åkte på en släng till av sjukan, och den slog nu till värre än någonsin. Har nog aldrig varit så sjuk, men gick relativt snabbt över och mår nu bra igen. Nyår firade vi i Cincinnati, på kasinobåten. Firade in nya året tre gånger, svensk-, indy- och oklahomatid. Ja, siffran tre skall väl vara magisk så vi hoppas på ett riktigt lyckat 2011 nu!
Ja, många kära återseenden blev det och givetvis en hel del häng på Broad Ripple, dock inte lika mycket som sist, vilket var en himla tur, hade nog inte pallat.
Efter en bra vecka i indy, och en lång bilresa hem, 1200 kilometer, med endast mig själv som sällskap, kändes det faktiskt riktigt skönt att vara tillbaka i OK. Uppskattar det på ett helt annat sätt. Ja, förresten, dagen innan IL var jag och såg alegria med cirque du soleil här i OK. Fantastisk föreställning! Magisk, trots den enorma lokalen. Under min vandring tillbaka till bilen kände jag bara vilken fantastisk stad det ändå är som jag bor i.
Vill nu bara göra en mycket kort sammanfattning av 2010; Jag konstaterar att detta, trots en del motgångar, förmodligen varit det bästa året någonsin! Har haft så fruktansvärt roligt, mycket galna och underbara saker som hänt, underbara människor man mött och tillbringat tid med, vilka fantastiska vänner jag fått, denna underbara relation till familjen, både den där hemma och här, härliga resor, så mycket kärlek och omtanke, så mycket nya erfarenheter och utmaningar och alla dessa lärdomar och denna utveckling. Helt otroligt! Visst har det varit jobbigt från och till, med vad hade det varit för match utan detta?! Ja, det är nog faktiskt en av anledningarna till att året fick en så bra utgång som det faktiskt fick. Är så tacksam för detta underbara år och alla de upplevelser jag varit med om och de människor jag fått dela dessa med. Har nog aldrig mått så bra och varit så lycklig, så är otroligt glad att jag fick möjligheten till detta.
Tack för ett underbart 2010, nu ser vi till att 2011 blir minst lika bra!
Ha de gött
Sofia
Det har varit en mycket hektisk julemånad, minst sagt. Mycket som hänt och planerna har ändrats både en, två och många fler gånger. Efter några dygn ensam med ungarna i Oklahoma bar det iaf iväg till Illinois för julfirande med släkten. Blev en stilla och lugn jul med mycket vila. Det behövdes. Var så skönt att få se snö igen. Fanns iaf ett par decimeter i Illinois. Här har vi fortfarande ingen, känns som vår här i OK, men de säger att fram till mars vet man aldrig vad man kan vänta här, så vi ser väl.
I mellandagarna lämnades släkten för nyårsfirande i Indy. Även här fanns lite snö, men denna smälte bort efter ett par dagar och vi fick åter känna på värmen. Jobbade ett par dagar, men mesta tiden tillbringades tillsammans med kära vänner. Kändes mycket bra att vara tillbaka och var ett mycket lyckat besök. Många funderare blev det med nyttiga insikter som resultat. Känner mig lite som en ny människa efter detta. Fick min tid att tänka och känna, och allt verkar nu ha klarnat, att det kunde vara så enkelt!
Händelserik resa blev det minst sagt. Åkte på en släng till av sjukan, och den slog nu till värre än någonsin. Har nog aldrig varit så sjuk, men gick relativt snabbt över och mår nu bra igen. Nyår firade vi i Cincinnati, på kasinobåten. Firade in nya året tre gånger, svensk-, indy- och oklahomatid. Ja, siffran tre skall väl vara magisk så vi hoppas på ett riktigt lyckat 2011 nu!
Ja, många kära återseenden blev det och givetvis en hel del häng på Broad Ripple, dock inte lika mycket som sist, vilket var en himla tur, hade nog inte pallat.
Efter en bra vecka i indy, och en lång bilresa hem, 1200 kilometer, med endast mig själv som sällskap, kändes det faktiskt riktigt skönt att vara tillbaka i OK. Uppskattar det på ett helt annat sätt. Ja, förresten, dagen innan IL var jag och såg alegria med cirque du soleil här i OK. Fantastisk föreställning! Magisk, trots den enorma lokalen. Under min vandring tillbaka till bilen kände jag bara vilken fantastisk stad det ändå är som jag bor i.
Vill nu bara göra en mycket kort sammanfattning av 2010; Jag konstaterar att detta, trots en del motgångar, förmodligen varit det bästa året någonsin! Har haft så fruktansvärt roligt, mycket galna och underbara saker som hänt, underbara människor man mött och tillbringat tid med, vilka fantastiska vänner jag fått, denna underbara relation till familjen, både den där hemma och här, härliga resor, så mycket kärlek och omtanke, så mycket nya erfarenheter och utmaningar och alla dessa lärdomar och denna utveckling. Helt otroligt! Visst har det varit jobbigt från och till, med vad hade det varit för match utan detta?! Ja, det är nog faktiskt en av anledningarna till att året fick en så bra utgång som det faktiskt fick. Är så tacksam för detta underbara år och alla de upplevelser jag varit med om och de människor jag fått dela dessa med. Har nog aldrig mått så bra och varit så lycklig, så är otroligt glad att jag fick möjligheten till detta.
Tack för ett underbart 2010, nu ser vi till att 2011 blir minst lika bra!
Ha de gött
Sofia
2010-12-14
Sjuk
Japp, hade precis slutat äta medicinen för bihålevärken och då åker man såklart på nästa åkomma. Lider nu av fruktansvärda kramper i magen och ont i njurarna. Tänkte först att detta var vanlig magsjuka, men då det hållit på längre än det borde, gick jag igår till läkaren. Så nu har man för egen räkning varit hos läkaren för första gången här i USA.
Ja, vad blev då resultatet? Lider av någon slags infektion och denna verkar i sin tur påverka njurarna så jag får ont i dessa. Fråga mig inte vad, men äter nu medicin iaf, och förhoppningsvis skall jag vara återställd till nyår så vi kan utföra planerna :) Blir Indy över nyår, längtar!
Liten uppdatering om läget just nu, kommer mer så småningom.
Sofia
Ja, vad blev då resultatet? Lider av någon slags infektion och denna verkar i sin tur påverka njurarna så jag får ont i dessa. Fråga mig inte vad, men äter nu medicin iaf, och förhoppningsvis skall jag vara återställd till nyår så vi kan utföra planerna :) Blir Indy över nyår, längtar!
Liten uppdatering om läget just nu, kommer mer så småningom.
Sofia
2010-11-20
Om man ändå kunde vrida tiden tillbaks
Jag har ingenting mer att säga just nu förutom att jag har hemlängtan. Ta mig tillbaks till Indy, det är där jag hör hemma!
Sofia
Sofia
2010-11-02
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
